Det kommer en tid då MFF kommer att behöva klara sig utan Henrik Rydström, trots två väldigt fina år och ett sällan skådat vackert spel av mesta mästarna. Det är dessutom ingen hemlighet att Rydström har haft ögonen på sig tack vare sina fina gärningar som huvudtränare.
Det är alltid lite känsligt och ovisst att implementera ett nytt ledarskap och andra idéer – Men, om Malmö FF vill bibehålla sin spelfilosofi som baseras på stort bollinnehav, bli vassare i sitt chansskapande, och uppmuntra kreativitet där man dominerar matchbilderna på ett liknande sätt likt man har gjort under Rydströms bästa år i Malmö, har jag kartlagt potentiella kandidater som kan fortsätta på samma spår och utveckla klubben vidare – när dagen väl kommer. Det gäller att ha framförhållning vid ett sådant scenario.
Häng med här – det blir mycket spanskt, lite danskt och även tyskt!
1. Eder Sarabia
Tränaruppdrag idag: Huvudtränare för Elche
Det har förmodligen gått lite för bra för Elche för att Sarabia ska vara rimlig på listan. Uppflyttning till La Liga är nära, men det finns ändå värde i att presentera karaktären och den spelmässiga uppsidan med hans lag, som en inspiration för vad resterande namn helst ska leva upp till. Detta är förmodligen det svåraste (mest orimliga) namnet på listan. Men låt oss sätta ribban högt direkt.
Tränarkarriären
En tränare som mest är känd för att ha varit assistent till Quique Setién i Betis och Barcelona. Den som känner till Setién vet att det är en tränare som verkligen gillar kontroll, bollinnehav och att involvera yttrarna. Det är därför ingen överraskning att även Sarabia kommer från samma synsätt på hur fotboll ska bedrivas. Han gjorde det bra med FC Andorra projektet och tog upp klubben till Segunda, som var en frisk fläkt i andraligan med sitt sätt att spela som nykomlingar. Det var dessutom klubbens högsta ligaplacering någonsin. FC Andorra blev kända för sitt höga presspel och bollinnehav under matcherna, samtidigt som man var ligans tredje yngsta lag. En ganska kaxig nykomling! Efterföljande säsongen blev svårare, och Sarabia fick till slut sparken av ägaren Gerard Pique efter att laget befann sig sist i ligan. Det blev totalt 134 matcher för Andorra, med ett poängsnitt på 1,42.
Efter 4 månader som arbetslös plockades Sarabia upp av Elche, som precis blivit nedflyttade från La Liga. Elches nya ambition var att bli mer bollförande, och det finns få tränare som älskar det mer än Sarabia. I Elche har han implementerat det han gör bäst – högt presspel, och hans lag har alltid enormt stort bollinnehav. Han beskrivs vara besatt av detaljer, pratar om system och strukturer, och är intensiv i sitt ledarskap, och likt Rydström, kräver att spelarna förstår sin uppgift och lagets detaljer innan man tydligt kan se effekten.
Enligt La Pausa, en hemsida som skriver analytiskt om spansk fotboll, beskrivs Eder Sarabias spelstil såhär:
”He requires a specific type of player who is willing and able to do specific things on the field. Without that buy-in, it can look schoolboy at times. But when things go well, as they are at the moment, Sarabia’s sides are almost impossible to play against and exciting to watch”
Det är fortfarande tidigt i Elche-sejouren, men i skrivande stund har laget ett poängsnitt på 1,82. Eder Sarabia står för kontroll som ofta inkluderar ett massivt bollinnehav och aggressiv återerövring, och när det klickar är det få lag som hänger med.
Det är ingen tvekan om att Sarabia är en duktig tränare. Han är en perfektionist som sätter väldigt tydlig prägel på sina lag. Han säger själv att det tar tid för spelare att förstå detaljerna kring hans filosofi (det har vi hört Rydström säga också) men uppsidan är enorm. Just nu är Sarabia säkert het på marknaden och således svår att ens locka till Allsvenskan – speciellt om Elche fortsätter på inslagna vägen. Malmö FFs chans vore att locka med Europaspel och spela ”Sarbia-boll” mot Europas främsta lag i Europa League eller i bästa fall Champions League.
2. Thomas Christiansen
Tränaruppdrag idag: Förbundskapten för Panama
Här kommer kanske min egen personliga favorit. Dansk-spanjoren som idag är förbundskapten för Panama har en intressant tränarkarriär. Christiansen har gradvis utvecklat Panama till ett respekterat fotbollsland som ofta slåss med USA och Mexiko som ett av regionens främsta landslag. Det är ett språkgeni som talar danska, spanska, tyska, och engelska. Som spelare köptes han av Barcelona som 18 åring, då under Johan Cruyff. Det blev dock mestadels spel i Barcelona B, reservlaget. Överlag, en gedigen spelarkarriär med spanska landslagsmeriter för den något anonyma dansken.
Tränarkarriären
Det första huvudtränaruppdraget började 2014, i Cypriotiska klubben AEK Larnaka med uppgiften att implementera ett Barcelona-inspirerat 4-3-3 system. Sportchefen Xavi Roca och Christiansen värvade många spanska spelare till AEK Larnaka som gav resultat, eftersom spelarna var inkörda i spelsystemet sedan tidigare. Det blev två historiska säsonger för AEK Larnaka som slutade tvåa båda åren, bakom APOEL.
Thomas Christiansen blev uppringd av just APOEL, som imponerades av den spanska fotbollsstilen. I APOEL blev han historisk genom att ta klubben till sextondelsfinal i Europa League. Han vann också ligatiteln med APOEL, med hela 27 hållna nollor under säsongen.
Engelska Championshiplaget Leeds kom in i bilden, och här kommer Christiansens första motgång som tränare när han tar över klubben som precis sparkat Garry Monk. Det blir bara 35 matcher i Leeds, och Christiansen får lämna efter en tung period när Leeds befinner sig på en tiondeplats.
Vidare till Belgiska klubben Union SG där han fick insyn i hur Brightonägarna jobbar med Big Data vid rekrytering. En ögonöppnare som han beskriver det själv:
”Working with Big Data was very interesting. When we signed Casper Nielsen for a very low price, his rating was at the level of a Premier League player.”
Thomas Christiansen, i en intervju med CoachesVoice
Jag har sett mycket av Panama de senaste åren i och med min relation till fotbollen i Centralamerika. Christiansen har satt sin prägel på det lilla landet som ser oerhört bolltrygga ut och spelar över sin förmåga sett till spelarkvalitét. Det är ett underhållande landslag och efter Christiansens 5 år vid rodret har Panama utvecklats till att vara stabila och bjuda på tufft motstånd i regionen, från att ha varit slagpåse i VM 2018. Hans största bedrifter som förbundskapten för Panama innefattar flera segrar på bortaplan mot USA, bland annat en 2-1 seger i Copa América 2024, och en 1-0 vinst i semifinalen i Nations League, där Panama avancerade till final mot Mexiko. Lite i skymundan är man faktiskt bland nordamerikas allra bästa landslag, och det är en väldigt stor bedrift med ett land som Panama.
Thomas Christiansen besitter ett enormt kontaktnät och har många nyttiga erfarenheter som spelare och tränare. Han är Barcelona-inspirerad efter att ha levt många år i Spanien och fått stora delar av sin fotbollsutbildning där. Han har dessutom fått med sig moderna koncept som data inom rekrytering från de allra främsta i industrin, och numera också gjort fina resultat som förbundskapten. Många underliggande siffror påvisar också hans positiva arbete i klubbarna, med en dominerande spelstil och positiv spelarutveckling.
3. Albert Riera
Tränaruppdrag idag: NK Celje
Den föredetta Liverpoolspelaren Albert Riera avslutade sin spelarkarriär i Slovenska FC Koper år 2016. Slovenien blev också starten på hans tränarkarriär som fortfarande är kort, men redan ganska framgånsrik. NK Celje har skrivit slovensk historia med Riera efter att ha avancerat till kvartsfinal i Conference League 2025.
Tränarkarriären
Riera inledde sin tränarkarriär hos Olimpija Ljubljana, en storklubb i Slovenien som ofta förknippas med kaos. Under presskonferensen då han presenterades som Olimpijatränare avbröts presentationen av arga ultras som tvingade Riera och presidenten att avbryta presskonferensen i en protest mot att föregående tränaren Prosinecki hade fått sparken. Supportrarna var helt enkelt inte sugna på en ny tränare när Riera satt och blev presenterad. Snacka om att börja i uppförsbacke.
Tiden i Olimpija Ljubljana blev lyckligtvis väldigt framgångsrik med både liga och cuptitel första säsongen, och ett poängsnitt på 2,07 under hans 45 matcher i klubben. Det som imponerar mest är att han vann dubbeln samtidigt som han släppte fram ungdomar såsom Marcel Ratnik och Svit Seslar som idag ses som enormt viktiga framtidsnamn för slovensk fotboll.
Efter succén klev Sloveniens rikaste lag in i bilden, NK Celje, som lockade över Riera. Där förde han Celje till ett stort försprång i ligan med ett poängsnitt på 2,12 (!) innan Bordeaux plockade in Riera för att rädda den krisande Ligue 2 klubben. Celje förvaltade försprånget och vann sin andra ligatitel med stor marginal, mycket tack vare grundarbetet som Albert Riera hade gjort innan han tog över Bordeaux. Efter att Bordeaux gick i konkurs återvände Riera till Celje, men återkomsten har gått lite trögare med mer blandade resultat. Poängsnittet under andra sejouren ligger på 1,71 i skrivande stund.
Överlag så är det en tränare som har pratat och utbytt idéer med Mikel Arteta, som i sin tur har tagit mycket från Pep Guardiola. Riera vill att hans lag ska vara överlägsna motståndarna, att det ska vara jobbigt att möta hans lag och bygger mycket på det mentala att moståndarna ska känna sig underlägsna under matcherna. Inte helt oväntat ligger Celje väldigt högt på CIES ranking på ”bollinnehavs-mästare” listan utanför Europas topp-5 ligor. Det säger något om den ofta extrema kontrollen Riera står för i sin spelfilosofi.
Han vill bryta ner motståndarna mentalt genom att behålla bollen, och sedan omsätta övertaget med skicklighet med sina spetsspelare. Det har fungerat i Slovenien och det har fungerat ganska bra i Europa med små medel. Det finns en höjd och en attityd i Riera som låter Malmö FF kompatibel.
4. Kasper Hjulmand
Tränaruppdrag idag: Inget
Tränarkarriären
Vi fortsätter på förbundskaptenspåret lite till och ett namn som inte behöver en lika utförlig introduktion för gemene man. Hjulmand har ingen imponerande spelarkarriär själv, men som tränare har han hunnit vara involverad i flera spännande roller. Han har en stark koppling till Nordsjaelland och Right to Dream projektet där han varit både tränare och rådgivare. Utöver det har han en period bakom sig som dansk förbundskapten som ligger mer i närtid. Han ledde Nordsjaelland till deras första ligatitel någonsin 2011-2012 och har ett arbetssätt som fått unga spelare att utvecklas.
Det man kan ta med sig färskt i sinnet är hans tid som dansk förbundskapten. Det blev cirka 4 år på sidlinjen och den sammantagna resultatraden 32-8-14. Semifinalen i EM 2020 mot England imponerar givetvis, men därefter blev det många besvikelser i de större mästerskapen.
Under sitt ledarskap har han förklarat sin spelfilosofi, inspirerad av Johan Cruyff, att spela med frihet och utan rädsla. Han står för mycket bollinnehav, kreativitet och anfallsmentalitet som sina nyckelord i tidigare roller. Det gick definitivt att se spår av detta i danska landslaget som under en period enligt många, spelade kanske Europas mest fruktade fotboll när dem gick som bäst. Sverige var fast med Janne Andersson och vi kastade avundsjuka blickar över sundet för att försöka förstå hur Danmark kunde uppträda så offensivt och tåga på med en skrämmande resultatrad.
Han står utan uppdrag sedan sommaren 2024, och har förmodligen bra alternativ om han bara vill hoppa på något igen. Skulle Malmö vara attraktivt nog? Jag tvivlar, men ett namn som måste finnas på den berömda listan.
5. José Alberto Lopez
Tränaruppdrag idag: Racing Santander
José Alberto Lopez hade ingen stor spelarkarriär heller, men har blivit mer omskriven som tränare. Han placeras likt Henrik Rydström i ”relationism”-kategorin och har fått bra träff på detta med sitt Racing Santander. En del experter som nördat in sig på nischade ligor har med intresse följt Racing Santanders spelsätt.
Tränarkarriären
Den 42-åriga spanjoren är en tränare som redan har ett gott öga till Malmö FF. Han har nyfiket tittat på Malmö under Rydström då han själv gillar relationism och implementerat detta framgångsrikt hos Racing Santander i spanska Segunda. José Alberto Lopez har inte alltid varit en innovativ förespråkare av relationism, utan det är något han själv påstår har växt fram naturligt och succesivt adderat detaljer från just relationismen i sin filosofi.
Racing Santander är bäst i ligan när det kommer till återerövring av bollen och toppar flera spelmässiga parametrar datamässigt, likt Malmö FF. Man försvarar med väldigt hög backlinje, något som José Alberto Lopez förklarar såhär, enligt en intervju med TFA
”Hög backlinje innebär att det finns mycket yta bakom dina försvarare, vilket betyder att du också köper dig tid att vinna tillbaka bollen. Du har mer tid på dig att justera”
– José Alberto Lopez, intervju med TFA
Han ser inte hög backlinje och stort risktagande som en ”risk”, utan snarare en förutsättning för att kunna vara aggressiva, vinna bollen högt, och kväva motståndarna på deras egen planhalva. Tiden innan Racing Santander kom in i bilden har präglats av ganska svaga resultat i andra segundaklubbar som Sporting Gijon (1,42 poängsnitt), CD Mirandés (1,26) och ett krisande Málaga CF (1,31). Det ska dock sägas att samtliga har varit otacksamma jobb i klubbar med begränsad budget och sportsliga ambitioner. Det har mer handlat om överlevnad i de tidigare klubbarna. Det finns ingen lång historik av framgångar i hans tränarkarriär som man kan peka på, men han kan bevisligen implementera ett relationismspelsätt och få resultat.
Om Malmö FF önskar att fortsätta med en tränare som i mångt och mycket har samma filosofi och vissa principer som Rydström, är José Alberto Lopez intressant. Han är inte lika mån om att alltid ha bollen med samma överlägsenhet som exempelvis Eder Sarabia, utan är mer flexibel i sitt tillvägagångssätt och mer anpassningsbar.
6. Kent Nielsen
Tränaruppdrag idag: Silkeborg
Som spelare har Kent Nielsen vunnit EM 1992 och har 54 landskamper för Danmark. Tränarkarriären är etablerad, välkänd och framgångsrik över sundet. Sedan 2019 har Kent Nielsen basat över Silkeborg och skapat ett spännande lag värt att kika lite exta på.
Tränarkarriären
Nielsen började bygga sitt positiva tränarrykte efter en framgångsrik tid med Horsens som han tog upp från divison 1 till Superligaen, där den största framgången var att sluta femma med Horsens som då hade ligans lägsta budget. En kort sejour i Bröndby slutade med sparken 2010. Senare samma år ersatte han Magnus Pehrsson i Aalborg, och där gick det bättre med både liga och cuptitel år 2013.
Hans tränargärningar som ligger mer i närtid baseras på vad han har åstadkommit med Silkeborg som han har basat över sedan 2019.
Efter en ligareform i Danmark ändrades antalet lag från 14 till 12. Det innebar att Silkeborg åkte ner till Division 1 under Kent Nilsens första säsong som Silkeborgtränare. Man studsade tillbaka direkt till Superligaen, och slutade direkt trea som nykomling. Det har också varit en del placeringar mellan 4-7 plats i Superligaen, men man vann också DBU Pokalen 2023/2024 som är Kent Nielsens första titel med Silkeborg.
Silkeborg har under Kent Nielsens ledning gjort sig kända för att spela en spelmässigt dominerande fotboll med små resurser, och inte helt olikt Bodö/Glimt hittat sätt att plocka in spelare som gått under radarn och sedan fått en utveckling. Man har spelmässigt kunnat dominera och föra matcher borta mot FCK och övriga danska storlag med betydligt större resurser. Det som lockar med Kent Nielsen är hans fotbollsöga och långa erfarenhet. Frågetecknet ligger i hur han hanterar pressen i en storklubb. Det ska sägas att Malmö FF tidigare haft Kent Nielsen på sin radar bland många andra när Silkeborg var som hetast, så helt ointressant vore det inte tycker jag.
7. Christian Titz
Tränaruppdrag idag: 1. FC Magdeburg
Titz är en tränare med många erfarenheter från både ungdomsfotbollen, amatörfotbollen (lägre tyska divisioner) och även elitfotbollen. Han har tagit den långa vägen och arbetat sig uppåt. Under en period jobbade han även för USAs fotbollsförbund. Titz har också skrivit böcker som handlar om träningsmetoder. Vem är denna mångsidiga tysk som tagit Magdeburg med storm?
Tränarkarriären
Han har arbetat sig uppåt från Hamburgs U17, till reservlaget, och slutligen Hamburgs A-lag. Ni som känner till Hamburg vet att det är kanske världens mest turbulenta fotbollsklubb. Titz sparkades i september 2018 när laget befann sig på femteplats. Efter sejouren i Hamburg gick Christian Titz till Rot Weiss Essen, en klubb i Regionalliga, alltså längre ner i seriesystemet än Hamburg. Där blev det bara en säsong efter att ha misslyckats nå uppflyttning, trots ett imponerande poängsnitt på 2,28.
I februari 2021 ändrades tränarkarriären totalt när han tog över 1. FC Magdeburg som han vann 3.Liga titeln med, och flyttades upp till 2.Bundesliga säsongen 2021/2022. Han har nu basat över klubben under 4 år och idag anses hans Magdeburg vara ett av ligans mest intressanta lag som bjuder på spelmässig underhållning (man har i skrivande stund högst bollinnehav i ligan) och skapar flest chanser. När det kommer till offensiva parametrar är det få lag som slår honom på fingrarna, men i defensiven finns det fortfarande förbättrinspotential. Det har varvats fantastiska prestationer med oförklarliga förluster i ligan. Likt alla tränare så finns det brister, och oförmågan att hålla nollan är en av dessa. Truppvärdet i Magdeburg tillhör nedre halvan i 2.Bundesliga, så Christian Titz har ändå lyckats kräma ut mycket av en begränsad trupp. Hans resultat ska absolut ses som en överprestation, och hans aktier står högt just nu.
Det är en tränare som har bevisat att han kan göra resultat och implementera sina idéer framgångsrikt, men det finns samtidigt utrymme för förbättring. Hans nyfikenhet kring fotboll och träningsmetoder är också intressant i sammanhanget.
Titz förväntas lämna Magdeburg nu i sommar, efter att ha missat uppflyttning till Bundesliga och placerade sig just utanför kvalplatserna. Det gör inte bedriften mindre enligt min mening. Förmodligen är dörren redan öppen för att eventuellt ta över en mindre Bundesliga-klubb med tålamod för ett”projekt”, men så länge inte det är fallet så kanske en toppklubb i Skandinavien som MFF lockar? Vi färgar listan med ett tyskt alternativ ändå.
Summering
Malmö FF är ett respekterat namn i Europa och har klättrat i status även ur ett tränarperspektiv. Svårighetsgraden för att locka namn i listan ovanför är varierande, men det är ändå här ambitionsnivån bör ligga. Tränare som framförallt bevisat att de kan implementera en fotboll som bygger på spelmässig dominans, att kontrollera sitt eget öde med bollen och skapa chanser, samtidigt som man vinner matcher.
Jag tycker egentligen att Henrik Rydström besitter alla dessa bitarna, men i Allsvenskan och framförallt i Malmö sitter inte tränare längre än 3 år. Därför hoppas jag att klubben har en plan på hur, och när, man tar nästa steg.
Gillade du artikeln?
Följ Scoutsvenskan
Mycket intressant. Tsck